Oct 16, 2011
Mantorp 2011

Mantorp 2011

Det har varit en intensiv motorsporthelg i Sverige. Mitt under nationaldagsfirandet kördes andra deltävlingen för Sportvagnsmästerskapet på Mantorp Park.

I Modsport blev det en kamp mellan Joakim Granfors och Jaan Tolli.

Granfors började bäst. Med mjuka däck och lätt bil drog han iväg som en avlöning, men när Tolli väl fått upp värmen i sina däck jobbade han sig ikapp och gick förbi. Granfors försökte svara, men i stället exploderade en kylslang och han tvingades parkera? Tolli kunde ohotat ta segern före Johan Weglin och Björn Davidsson. I Modsport 2 vann Bo Johansson knappt före Marcus Stålheim och Douglas Wichers.

I andra racet tog Tolli starten, men Granfors tog sig snart förbi. Efter några varv, när Tolli åter fått upp farten, lossnade bakvingen. Tolli själv trodde att han hade fått punktering, men han såg snart i backspegeln att vingen saknades. ? Bilen blev helt okörbar så det var bara att gå i depå, sa Tolli. Något varv senare fick Granfors värmeproblem och tvingades slå av på tempot. Som tur var hade han hunnit bygga upp en rejäl lucka, men den minskade hela tiden. Det var en efterlängtad målflagga för Granfors när han gick segrande över mållinjen före Weglin och Sören Trygg. I Modsport 2 vann Stålheim före Johansson och Wichers.

Bengt-Åke Gustavsson  Racefoto

________________________________________________________________________________________________

Modsport, Deltävling 2 på Mantorp.

Lite blandade framgångar i helgen.

Till helgen var krängare bak ombyggd och ett typ av tak som är tänkt att fungera på ett aerodynamiskt positivt vis monterat.

Warmup'en visade dock att krängaren bak var på tok för hård (massiv överstyrning) och den fick justeras till kvalet, bästa tid på 1.30.xx var inget man skröt med...

I kvalet blev bilen bättre om än fortfarande lite överstyrd, körde 1.22,2 vilket räckte till pole.
Mjukade upp krängaren bak yttligare till racet.

Stående start brukar gynna baktunga bilar (läs Porsche) men jag klarade att hålla Tolli bakom och öppnade upp ett gap på ca 4-5 sek, på varv 4 då det plötsligt blev såphalt nere i Mjölby, någon som lagt en sträng olja eller vatten..av någon anledning påverkade inte detta Tollii (han såg tydligen spillet) så han var nu uppe i bakhasorna, så nästa varv på rakan när jag lägger i 6:an så blir det en lokal dimma över motorhuven och det är bara att bryta, en kylarslang har spruckit upp som en överkokt korv.

Efter att ha bärgats till depån och tagit bort den sprängda slangen så var det jakt efter en ny sådan, vandrade runt bland dom andra teamen och frågade om dom kanske hade en bit böjd kylarslang. Frågade en "ny" kille om han hade några delar med sig - Nä, jag har bara tagit med mig några få skruvar...och precis en sån där kylarslang.
Bara att byta, fylla på vatten och starta upp, och som grädde på moset så hade jag pole i andra racet med så det känndes bra.

Starten går och för mycket hjulspinn gör att Tollii lätt passerar, ingen idé att vänta så jag passerar honom igen innan chikanen. Lite loyt så bromsar jag tidigt och löst in till mjölby och det straffar sig såklart direkt och Tollii dyker om på innern, en dålig utgång samt växlingsproblem gör att jag kan återta ledningen direkt och ordningen är återställd.

Återigen så kan jag öppna upp en liten lucka till Tollii men så på varv 5 efter Mjölby ser jag att tempmätaren är uppe på rött...jaha, vad gör man? Tänker att jag får försöka rulla ett varv på lägre varv och se om den går ner. Förstår att Tollii ska passera men han verkar plötsligt försvunnen??? Tydligen så har han tappat sin bakvinge i inbromsningen till Mjölby och snurrat av...man ska ju ha lite tur ibland, man kan se det i slutet på filmen i bakåtkameran.
Tempen sjunk sakta och jag kunde sakta öka farten igen och vinna loppet före Johan Weglin i en Toyota Supra.

Bakläxan är att inte försöka sig på att ha för många grejer på gång med bilen, en sak i taget så man vet vad som händer, måste få till bromsningarna med vänstrerfoten bättre, nu är jag klar för tidigt pga dåligt tillit till vänsterfoten vilket gör att man lätt svänger in för tidigt osv.
Blir mindre meck och mer träning nu.

Film:
http://www.youtube.com/watch?v=mRGuilWea88

Joakim "Kimmen" Granfors

__________________________________________________________________________________________

 SPVM på Mantorp 5&6/6-11

Efter Falkenberg äventyret så var det dags att fixa ihop bilen igen för ett nytt kapitel. Modsport med SPVM
Mantorp.

Då vi inte var hemma förrens ca 02,30 på Lördags morgonen så lastades inget av utan John blund fick besök ganska snabbt. Men eftersom vi hade en del att fixa så blev detta besök inte så förskräckligt långt, utan "påt" igen som det heter.
En ny provisorisk växelspak "smides" ihop med hjälp av en M 14 bult och delar av den gammla spaken, den blev nästan lite för bra för att vara ett povisorium, kan bli svårt att mobilisera krafter att bygga en ny "ny" om ni nu förstår.

Redan på Falkenberg så hade vissa vibbrationer uppstått i bilen, efter att en lite för "hettsig" medtävlande
efter en snurrning kört in i vårat vä bakhjul vid återinnträdet på banan. Vi bytte hjul och mätte upp hjulvinklar, mer fanns inte tid till utan nu var det bara att packa på nytt och åka ner till Mantorp.

Söndag 5/6-11

Efter att vi instalerat oss och fixat lite så var det dax att gå runt och titta på våra nya med och mottävlande. Vi kände oss verkigen välkomna då många kom fram och hälsade oss välkomna verkligen kul med nya bekantskaper.
Många roliga bilar fanns att titta på så tiden tills warm upp och kvalkörning gick ganska fort ändå.

Redan under warmuppen så konstaterades att vibrationerna i bilen fanns kvar. Fort in och bytte samtliga
hjulen då tiden var knapp. Tyvärr så försvann inte vibrationerna utan blev snarare kraftigare.
Trots det så gjorde Marcus vad han kunde för att få en så bra tid som möjligt, resultatet blev en tredje
tid totalt och bäst i klassen ( snacka om vinnarskalle)
Nu började ett febrilt letande efter fel i framvagnen, allt kollades och nagelfors och för att göra en lång historia kort så upptäcktes felet efter sju sorger och åtta bedrövelser. Vä innre kulbult hade gått av, kvar var bara ca en bit på 1 cm som höll bärarmen på plats. Vad kunde inte ha hänt?
Nu började ett febrilt logistik arbete med att få ihop bilen, visserligen hade vi hela natten på oss (och det behövdes nästan) En bärarm fanns, visserligen fel sida, hemma i garaget 25 mil t/r. Bara att kasta sig i bilen, ringa en massa vänner som skulle kunna ställa upp med operationen, pressa ur kulbult ur felaktig bärarm och pressa i den samma i rätt bärarm. Har ni någonsin försökt att pressa ur en kulbult utan att skada den, inte lätt kan jag lova, men det gick och att pressa i den igen var ju en barnlek.
Vid 22 tiden var vi tillbaka på Mantorp och kunde börja montera ihop framvagnen igen.

Måndag 6/6-11 Nationaldagen.

Heat 1

Nu var det spännande skulle allt fungera, hur skulle de gå med stående start och hur vassa var våra nya konkurenter. 

 Säg den glädje som varar, vid line up så fungerar inte servon.
Ny snabb felsökning, ingen rem som gått av, ingen slang som gått av och inget som kunde ses. Bara att innse att första heatet skulle få köras utan servo, med liten ratt och slicks. På formationsvarvet kom dock servon tillbaka.

Då stående start bara har praktiserats på något "blackrace" för hundra år sedan så blev starten därefter
Marcus kom inte iväg efter ordning utan förlorade ett par placeringar redan där, men sedan började en snygg uppkörning, på långa rakan gick dom flesta bilarna fortare än våran men redan nere Mjölby kurvan var Marcus ikapp igen och sedan var han snabbare resten av varvet. Så flertalet bilar passerades snyggt
och prydligt, så nu var vi uppe på en fjärde plats totalt och en andra plats i klassen.
Vår "klassvän"som nu låg framför var helt klart inte ett dugg intresserad av att släppa ifrån sig sin plats, trots att Marcus var helt klart snabbare på större delen av banan, men att komma förbi gick inte utan vi fick nöja oss med en andra plats i klassen och trea totalt i första heatet.

Heat 2.

Startordning i heat 2 basserades på varvtider under rejset i heat 1 Och därför stod vi återigen i
ruta 3, vilket betyde först i klassen.

Nu blev starten betydligt bättre och tredje platsen behölls in i första sväng, sedan var det i princip "pease of a cake" att vinna andra heatet och komma två totalt då en av dom supersnabba bilarna bröt.

Sammanfattning av helgen; Mycket jobb men ändå en possitvt med en ny serie, bra ordning, vänliga människor, kul bilar 
Finns dock några små saker som vi vet att man jobbar på, kostnader lite för dyrt för så "lite" åka, upplägget två dagar för bara med sig större kostnader för dom tävlande med allt runt omkring.

Men trots det så får ni och Bmw åkare har ni inget att göra en helg så prova SPVM.

Film :

http://www.youtube.com/watch?v=T-JjaYK3jNk&feature=player_embedded

http://www.youtube.com/watch?v=5h-_r45gj7U


_________________
Rolf Stålheim

______________________________________________________________________________________________

Skrivet av: Fredrik